search
Sök
menu
Meny

Kontroll av badvatten

En miljöinspektör som står i vattnet och tar ett prov.

Miljö- och hälsoskyddskontoret kontrollerar kvaliteten på vattnet på EU bad och kommunala friluftsbad under badsäsongen. Resultaten hittar du på Badplatsen, Havs- och vattenmyndigheten.

Information du finner på "Badplatsen"

Havs- och vattenmyndighetens "Badplatsen" är en nationell webbsida över badplatser där alla provresultat redovisas. Du kan söka på badplatsens namn eller på kommun och därefter visas en karta över badplatsen.

I kartan hittar du

  • badvattenkvalitet – badets klassning samt senaste provtagningsresultaten. Bedömningen görs utifrån halten av tarmbakterier i vattnet. Du kan söka över hela Sverige.
  • uppgifter om algblomning och andra aktuella upplysningar
  • badplatsens läge och om det är ett EU-bad
  • ansvarig kommun, om du har frågor, till exempel om det finns risk för miljögifter i vattnet vid eller nära din badplats.

Badplatsen, Havs- och vattenmyndighetenlänk till annan webbplats

Badplatsen med badplatser i Jönköpings kommun, Havs- och vattenmyndighetenlänk till annan webbplats

Under vilken period tar vi prover?

Badsäsong i Jönköpings län 21 juni-15 augusti. Provtagningarna ska starta senast två veckor före badsäsongen. Om värmen kommer tidigt kan provtagningar starta tidigare. Badsäsongens längd styr hur många prov som vi tar och vi följer föreskrifter och direktiv.

Vi har 5 bad som klassas som ett EU-bad (i genomsnitt fler än 200 badande per dag)

Hur ofta tar vi prov på och hur går det till?

Föreskrifter från Havs- och vattenmyndigheten och de krav som EU-direktivet ställer, beskriver hur och hur ofta vi ska ta prover. Det innebär att vi ska ta minst 3 prov per badsäsong och badplats. Vi ska vara säkra på att badvattnet är så bra att människors hälsa inte kan komma till skada.

Vi tar provet där de flesta badar. Den som tar provet antecknar väder, vind och ungefär hur många som badar. Man går ut till ca 100 cm djup. Där sänker man ner en steril flaska ca 30 cm i vattnet, lite vinklat uppåt mot ytan. Sedan för man flaskan under vattnet i en cirkelrörelse. Man mäter även vattentemperaturen ca 30 cm under ytan.

Vilka bakterier söker vi efter?

I vattnet letar vi efter en bakterie som finns i tarmarna hos både människor och varmblodiga djur: Escherichia coli. Ett prov som visar att det finns över 100 bakterier/100 ml är tjänligt med anmärkning och prov som överstiger 1000/100 ml är otjänligt.

Vi letar också efter intestinala enterokocker. Ett prov som visar över 100/100 ml klassas som tjänligt med anmärkning och ett prov som överstiger 300/100 ml klassas som otjänligt.

Vad händer om det blir en anmärkning för bakterier?

Vid "tjänligt med anmärkning" och "otjänligt" ska vi ta ett nytt prov snarast och helst inom 3 dygn. Om omprovet visar att föroreningen finns kvar bör man utreda orsaken. Detta behöver inte innebära att man tar fler prover med ett visst intervall, men ibland gör vi det.

Varför skiftar kvaliteten på badvattnet?

Badvattens kvalitet kan påverkas av bland annat

  • varmt väder, som gör att bakteriernas tillväxt ökar
  • kanadagäss och andfåglar, vars avföring bidrar till högre värden
  • vindar, som kan förändra vattnets omsättning
  • regn, eftersom vatten från mark, dagvatten och avlopp då kommer ut i sjön
  • även vi människor bidrar på olika sätt till förorening av vattnet

Visuell kontroll: alger och färgförändringar i vattnet

När vi tar prov på badvatten gör vi också en så kallad visuell kontroll. Det betyder att vi tittar efter bland annat alger, färgförändringar i eller i anslutning till vattnet.

Vi tittar också efter olja, fenoler, ytaktiva ämnen, tjärrester och lukt av kemikalier. Dessutom tittar vi på hur det står till med städning, livbojar, och skyltning om var hunden får bada.

Algblomning

Är förekomsten av alger liten eller måttlig går det fortfarande att bada i vattnet. Är det däremot frågan om en stor förekomst är det olämpligt att bada och vi sätter upp en varningsskylt. Vanligtvis ser då vattnet mycket motbjudande ut vilket i sig brukar göra att de flesta undviker att bada.

Det som orsakar algblomning är att fritt svävande växtplankton/alger som till exempel blågrönalger, bildas i stora mängder. Detta kan bero på flera orsaker:

  • det finns god tillgång på näring framför allt fosfor och kväve
  • varmt i vattnet
  • vindstilla väder

Fenomenet algblomning förekommer året om, men de farligaste infinner sig under juli och augusti. Giftet som algerna bildar kan stanna kvar längre än själva blomningen och därför ska man undvika bad ett tag efter blomningen upphört.

En algblomning känns igen på att vattnet blir grönt, blågrönt, gult eller rött och prickformiga eller trådformiga alger syns. Är det mycket alger flyter de upp till ytan och kan täcka olika stora delar av vattnet. I annat fall grumlas vattnet av algerna.

Det som händer om man badar i ett vatten med algblomning är att man till exempel får irritation på huden och i ögonen. Har man svalt vatten kan man må illa, kräkas och få diarré, men man måste få i sig en hel del vatten för att det ska påverka hälsan. De mest utsatta grupperna är barn och djur. Symtomen hos djur (hund) går fort och yttrar sig i diarré och rörelseproblem. Det är viktigt att så fort som möjligt ta djuret till en veterinär.

Algtoxinförgiftning, Folkhälsomyndighetenlänk till annan webbplats

Kontakt

Hälsoskyddsenheten
Miljö- och hälsoskyddskontoret
Tfn 036-10 64 74